Att skriva eller inte skriva är inte en fråga för mig. Att skriva är mitt sätt att andas in den nya dagen. Mellan dröm och verklighet i gryningen öppnar jag den inre portalen till mitt skrivaruniversum, mitt andra hem. Bokens karaktärer är som en familj i en annan dimension, platserna så välbekanta och tiden är tidlös oavsett i vilken tid jag är där.
Skrivarrutinen är konstant. 12- 15 000 tecken på 45 minuter. I början av året trodde jag att boken var klar men så knackade karaktärerna på den inre dörren och ville fortsätta. 1 700 000 tecken senare (ja, 1,7 miljoner!) så kan jag säga att jag närmar mig slutet på en ny början! Nu är det ”bara” några kapitel kvar!
